Under vintern, då han arbetar bakom bardisken, drömmer Basil om snö; djup, mjuk, oändlig, på något sätt varm. Han drömmer om detta varje natt och finner det lugnande.
Men idag, efter återföreningen med G., har drömmen förändrats. Han hänger sig flämtande fast vid kakelkanten av en grön pool i solgasset. Han kan inte hålla sig fast längre och kan inte heller släppa sitt grepp.
Basil är på dåligt humör denna morgon. Från att ha varit van att kunna kontrollera sina drömmar är han nu shockerad över att så mycket snö har smultit, han fryser plötsligt häcken av sig i strålande solsken och han kan varken gå vidare eller vända tillbaka. -Det där gör kärlek med en, säger han.